I tisdag var vi sex medlemmar som åkte över för att besöka vår vänklubb – Kongens Lyngby. Det blev ett trevligt möte där det serverades god mat som blev ännu godare eftersom vi hade trevligt sällskap.
Föredragshållare var Linus Eriksson, Öresundsbrons VD.
Han föredrag handlade om Öresundsbrons utveckling sedan start och hur han såg på framtiden fram till 2050.
Öresundsbrons styrelse är två-språkig, svenska och danska. Fyra från varje land.
1991 skrevs avtalet om en fast Öresundsförbindelse under och som vi alla kommer ihåg så invigdes den den 1 juli 2000.
De första åren gick med förlust men sedan har det varit överskott, ca 1,5 miljarder kr per år, fram till pandemin bröt ut. Intressant är att det skiljer på hur överskottet används. Den svenska delen går rakt in i statskassan och används till annat än infrastruktur i anslutning till bron. Det danska överskottet används för att förbättra infrastrukturen runt bron och det innebär ju att pengarna gör nytta i regionen.2019-2020 var nedgången 38% för fordonstrafiken och 58 % för tågtrafiken.
Bron binder idag samman en region med 4 miljoner invånare inom en tvåtimmars resväg från bron.
2029 växer regionen när Fehmarn-tunneln blir färdig. Infrastrukturen på den danska sidan kommer då att vara klar medan vi på den svenska sidan knappt har börjat för att klara av den stora tågtrafikökningen. Här riskerar vi att komma rejält på efterkälken. Linus Erikssons råd var att vi snarast möjligt måste påverka våra Stockholmsenögda politiker så att vi löser flaskhalsarna som kommer att uppstå från Malmö och norrut.
Om det är någon som hört att brons kapacitet inte räcker till så säger Linus att det inte kommer vara några problem med brokapaciteten fram till 2050. Det inkluderar då den ökande trafiken från Tyskland. Men som sagt vad gör vi med tågen när dom kommer till Malmö. Förutom att vi lastar om godset eftersom vi inte tillåter lika långa tåg i Sverige.